Historia

Redan i början öppnades ett slags filial i Åmot, i det att livsmedel dit uppsändes och såldes av N. Östling.

Sammanmalt rågmjöl kostade under våren 3 riksdaler för lispund (35 öre/kg). Hur högt detta pris i själva verket var framgår bäst vid jämförelse med att oskummad mjölk detta år kostade 12 öre kannan (4,6 öre litern) och smör 1 riksdaler/kg. Då betalades ett 12 timmars dagsverke med 75 öre eller högst 1 riksdaler. Bönderna fick 6 kr tolften (ca 50 öre/st.) för 3x9 tums plank, vilka de själva sågade till samt körde till Axmar och det ansågs som en oerhörd framgång om priset någon gång steg inemot det dubbla.

 

Angående måttenheter

1 lispund = 8,5 kg
1 kanna = 2,6 l
1 tolft = 12 st.

Länge talade man i bygderna om de förväntningar som spred sig, när det äntligen på våren 1868 blev öppet vatten in till Gävle, och budet kom, att en båtlast ryskt rågmjöl var på väg dit.

Forbönder från hela Gästrikland och även från angränsande landskap hade legat flera dygn i staden och väntade på den dyrbara lasten.

Den räckte tyvärr inte till alla som väntade, men inom kort anlände flera båtar och behovet för den närmaste tiden kunde fyllas.

 

 

Jonas Hedmans gård köptes 4 april 1868 av Ugglebo Arbetareförening

Snart nog stod det emellertid klart, att någon annan butikslokal måste anskaffas. Prästtorparen Jonas Hedman hade under hand förklarat sig villig att sälja sin stuga, och vid styrelsens sammanträde den 4 april 1868 beslöt man att köpa densamma för 1,200 riksdaler.

Jonas Hedmans gård köptes 4 april 1868 av Ugglebo Arbetareförening  

Jonas Hedmans gård köptes 4 april